Prom night

Ikväll ska hon på bal.

Lördag

Idag har jag och mamma officiellt gått en långpromenad i Botaniska. Inofficiellt gick vi på stan och shoppade skor till bal och student. Sen åkte vi hem och provade allt, och givetvis har klänningen blivit för stor. Att upptäcka det helgen innan balen är väl lagom ångestframkallande. Men det löser sig säkert, det viktigaste är att jag får gå överhuvudtaget och det verkar så nu. Febern är borta och mina hamsterkinder har väl krympt något iallafall.
Ska upp i 1,0 i LPK värde också. Nu ligger jag på 0,7.
Och så har jag kommit fram till att mina humörsvängningar förmodligen går att skylla på zoladex-sprutan. Det är vad jag tänker skylla på åtminstone.

Imorgon blir det förhoppningsvis Classic show på Tjolöholm och sen släktmiddag. Förhoppningsvis alltså.

It's madness...


Jag blir galen av det här.
Ingenting dom gör hjälper, febern ger sig inte och jag ser ut som nån jävla hamster!

Ledsen men tappade den mesta lusten att se saker positivt när transplantationsläkaren krossade alla mina drömmar och planer förrförra fredagen.
Nu blir jag bara förbannad.

Helvete.

Allt är förstört nu.




Så många illusioner som har rasat och så långa vägar kvar



Utställning

Utställning

Torsdag

Så igår var det dags för ännu ett par besök på Sahlgrenska. Första gick rätt fort, tog prover, träffade läkare och fick sedan Zoladex-sprutan. Dom skrämmer upp en som fan varenda gång, som om varenda liten sak kommer vara det värsta hittills. Det har inte varit så illa. Sprutan kändes visserligen, men inte så mycket värre än att pierca sig, och det är jag ju nästan van vid ;)
Skulle tillbaka vid två för besök på hudkliniken. Cytostatikan har nämligen en jävlig inverkan på min hud.
Sådär lagom kul att hudmottagningen har samma ingång och avdelning som både könsjukdomsmottagningen och Gayhälsan. Jag såg mig om över axeln ett par gånger innan jag gick in vill jag lova.

På lördag spelar Lillasyster i Flunsåsparken(var?). Hoppas verkligen att jag inte har någon feber då. I och för sig ska min värden vara botten, men om vissa kan åka till Ullared utan immunförsvar så borde väl jag kunna sitta utomhus i en folkpark och lyssna på hårdrock?
Att stå mitt i smeten och headbanga är inte ens hälften så kul utan hår ändå.

Idag kommer Therese till Lindome och hälsar på. Och så blir det utställning på Esteten i Kungsbacka för alla som är intresserade, kl 18.00-20.00. Har visserligen bara en tavla att ställa ut, men den har jag kämpat med så länge så jag måste ha med den. Känns lite onödigt annars.






Blåbärsmuffins

Blåbärsmuffins

Tisdag

Igår var jag på Sahlgrenska igen, kollade värdena (sjunkande) och fyllde på med mediciner. Ska tillbaka imorgon för nya prover, få blod och få en spruta i magen (Zoladex, 1000 kr styck på Apoteket, en i månaden, helt sinnesjukt). Jag tror dom riktigt stora pengarna ligger i att uppfinna nya mediciner.

Idag måste ha varit den mest produktiva dagen sen jag hamnade på sjukhus, och säkert ett tag innan det. Har bakat muffins, pluggat och gått en promenad, men jäklar vad jag saknar joggingen... Rundorna med Beccs förra våren, ner i Dala, förbi Blåvättnerna och vidare på motionsspåret och sen kvällsdopp i Barnsjön. Och en iskall promenad hem i dränkta kläder och joggingskorna i handen. 

Nu
ska jag fortsätta plugga.


Utskriven

Blev utskriven igår, och hade de högsta värdena hittills (2,2) så passade på att hälsa på Fia. Som hade fest =)
Blev en seg färd till Borås med Agnes, jävla tur hon var med annars hade jag kört vilse helt själv. Nu hade jag iallafall sällskap ^^ (Och får man kärringstopp mitt i en backe så är det antagligen inte avsiktligt! Helt onödigt av medtrafikanter att hänga sig på tutan!)
Men där hade jag en bra kväll. Var tvungna att stanna på Statoil och inhandla färdkost för att palla köra hem mitt i natten. Jag fick väcka Ange när jag ville bli matad med Ballerinakex.
När vi parkerat bilen dumpade vi grejjorna hemma och gick bort till vad som var kvar av Bengts 50-årsfest. Givetvis glömde jag av att säga grattis också...
Sedan gick vi till kära kusin Daniel och hängde på hans halvfärdiga altan en stund. Jimmy försökte tvinga i oss nån äcklig sprit som ingen annan ville utsätta sig för, men tror han fick dricka den själv tillslut.
Halv fem fick vi ge upp och gå hem, hade jag varit frisk så hade jag stannat ute hela natten...

Fredag?

En natt kvar. Tiden går så långsamt. Har huvudvärk och det gör ont när jag andas. Är trött och uttråkad. Vill bara hem nu. Hatar att ligga på delad sal, nu har jag blivit av med den pratglada finska tanten, men det är så deprimerande att tvingas umgås med andra sjuka människor. Som dessutom är minst trettio år äldre.
Har väntat hela dagen på lungröntgen och en läkare som ska förklara vad en benmärgstransplantation innebär men det kan jag lova, att det minsann inte går undan på denna avdelningen.

Jag är bara så jävla trött på detta nu.


Näset

Näset

Två nätter kvar.

Delat rum suger. Delat enkelrum är förbannat trångt och jobbigt, men då var sällskapet iallafall bra. Nu är det inte kul. Speciellt inte om man vill vara ifred och grannen vill diskutera sin mans datorkunskaper. Äh, vill inte klaga, men jag vill vara ifred från folk jag inte känner.

Jag och pappa åkte till havet idag, Önnereds brygga och Näset. Åt glass och kastade mördande blickar på alla som solade. Men det var fint att komma iväg lite. Botaniska må vara vackert, men det har gjort sitt.

Så, två nätter kvar... Tre påsar cytostatika. För den här gången.

Och förövrigt, framöver :

B E N M Ä R G S T R A N S P L A N T A T I O N

Jag hatar det här.



"Det ser ut som jag får vänta för evigt för att få nånting gjort"

Sahlgrenska

Tillbaka. Det är inte alls samma sak som förut. Då var allting nytt, nästan spännande, men nu är det bara segt. Nånting man måste stå ut med och ta sig igenom. Och idag ska jag dela rum, då blir det ännu jobbigare.
Men behöver bara stanna tills lördag den här gången. Tror dom iallafall, så får hoppas på det.
Fick svaren från benmärgsprovet igår och dom sa att allt såg jättebra ut. Vad det nu innebär.
För oavsett hur bra det där provet skulle vara så slipper jag inte undan behandlingarna och det är dom som förstör alla planer.
Fyra dagar kvar.

Måndag.

Skulle vara på plats kvart över nio idag, för ett nytt äckligt jävla benmärgsprov. Var väl sådär lagom glad och förväntansfull, man vill bara få det gjort. Så får jag komma in på rummet och har fått en läkare som jag inte ens visste var läkare, har trott att människan var läkarstuderande eller nåt alla andra gånger jag träffat henne. Och det gick inte att byta heller eftersom det var helt fullbokat och dom hade gjort allt för att jag ens skulle få en tid idag.
Så det var bara att bita ihop och göra sig beredd på ännu ett fiasko.
"Bedövar man ordentligt så brukar det gå bra" sa läkaren.
"Vänta du bara" svarade jag.
Bedövningen tog inte riktigt så den dosen fick hon öka, men sticket och utsuget av benmärgen tog inte ens en minut den här gången. Lätt att jag ska be om henne nästa gång jag måste göra benmärgsprov.

Sen var jag och hälsade på i skolan, det var jättekul att träffa alla igen. Kände att jag var tvungen att passa på nu innan nästa behandling börjar...

Så imorgon är jag tillbaka på Sahlgrenska, och hamnar antagligen på delat rum, usch...
Men den här gången får jag iallafall åka hem så fort behandlingen är avslutad.



Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll
Det kanske blir en liten omväg men vad spelar sånt för roll
Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va
Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta


...

<3

"Allt är bra"

Det har varit så jäkla gött att vara hemma i helg. Var och firade Lotten i fredags, och igår riskerade jag hälsan på Lindo. Läkarna hade kanske inte rekommenderat att dra till den lokala puben så fort man blir utskriven, men mina värden kommer inte bli bättre än så här och på tisdag börjar ny cytostatikabehandling så jag hade faktiskt inget val. Jag vägrar sitta hemma hela tiden, då kommer jag att missa allt!
Tycker att jag har gjort ,och kommer få göra, tillräckligt med uppoffringar redan. Att sälja Flogging Molly-biljetten har varit det jobbigaste hittills. Jag hade kunnat stå ut med febern och allt det där bra mycket längre, bara jag fått gå på den konserten...
Det är ett helvete att inte ha ett val, att vara tvingad att ge upp tre veckor av sitt liv för varje behandling.
Så jag kommer inte kunna göra allt jag vill göra, men jag tänker göra allt jag kan göra.
Siesta! ligger jävligt bra till just nu. Jag har längtat efter en festivalsommar i nästan ett år nu och det kommer ju inte bli dom planerade fyra, Siesta!, Hultan, Peace and Love och Way out west, men nåt måste jag få göra.
"Det är nog inte den bästa miljön" - Det skiter jag fullständigt i.

Man ska göra det man vill och inte bara det man kan



Fredag

Kom precis hem från sjukhuset, blev utskriven idag...Och det är väl bra, antar jag. Ska tillbaka på måndag för nytt benmärgsprov, sen startar nästa behandling på tisdag. Och det här suger. Jag har biljett till Flogging Molly i LUND på lördag, finns inte minsta möjlighet att jag får gå på den. Och lycka till med att sälja biljetten liksom. 

Och så fick jag reda på mitt resultat på CAEprovet idag, (Cerficate in Advanced English) och där lyckades jag rätt bra får jag nog säga, så det var inte helt bortkastade pengar. Så iallafall några goda nyheter idag.  

Sen ska jag käka pizza med Hanna, Jimi och Tim.

RSS 2.0