eaxelssons

Detta är ifall nån sen innan fortfarande läser här alltså:
Men det blev inte bättre. Så nu ska jag ha cellgifter och börja om med skiten igen.
Lymfom i hjärnan eller  vad han sa.


Tack och adjö, det här suger.

Det här med blogg är nog inte min grej. Men jag vill inte ta bort den, för när jag blev sjuk i AML så ville jag hitta nån annan som skrev om det. Så jag ju hoppas att nån annan kanske får nån sorts användning av detta.
Och jag kanske får blogg-lust igen nån gång snart,  vem vet.

Iallafall så händer sjukt mycket nu och samtidigt ingenting och jag tror att mycket kommer förändras nu. Snart. För alla smider planer, bryter upp, börjar om, fortsätter. Utom jag, så snart kommer jag vakna upp och inte känna igen mig.
Mina festivalplaner blev sådär. Halvsjuk på Siesta!, missade det mesta, Sweden Rock var grymt, riktigt feststämning, mycket öl och trevliga människor. Och Peace and Love resulterade i ambulansflyg ner till Sahlgrenska och nu är jag sjuk igen.
Igen
Igen
Igen
Igen
När allt skulle börja bli bra.
Om mina vänner och bekanta fortfarande läser här så vet ni nu då. Att det är fel i huvudet på mig nu och jag lever som i en liten bubbla och kan inte prata riktigt normalt och fungerar knappt socialt för jag vet inte vad jag ska säga till människor och jag förstår verkligen inte hur folk står ut med mitt sällskap just nu, men jag är tacksam över er som ställer upp ändå.
Och läkarna ska fixa det här. Hoppas dom. Dom vet bara inte riktigt när eller så, men dom tror att det börjar bli bättre.
Jag orkar inte ens tänka på det.

Så vet ni, som fortfarande läser här, hur det är iallafall.