eaxelssons

En dag i taget. Varje dag, hela tiden.
det är inte mitt fel, jag orkar inte ta kontakt med någon.


Två veckor med en jävla tornado av känslor. Jag har varit på botten och toppen
och jag har för många att sakna. Man ska klara sig själv.

Jag har bilder på min egen hjärna. Jag kan sitta hur länge som helst och titta på det som inte ska vara där.
Det finns på riktigt liksom. Fastnar tillochmed på bilder.
Hematologen slänger ut mig nu, dom tror inte på cellgifterna längre.

På strålningen har dom tillochmed drop-in rum tydligen. Woohoo.
Och de är så positiva, man måste väga vad man vinner och vad man förlorar mot varandra säger dom.
Fuck it.