Tjenare
Det är väl tre veckor sen nu, men det känns som det har gått flera månader sen jag skrevs ut. Vet inte om någon läser här ännu, jag har inte orkat gå in och skriva nåt iallafall.
Jag känner mig ganska bra nu, men fortfarande alldeles för splittrad för några ansvarskrävande rutiner, som skola eller jobb. Jag hade ändå bara ett mål efter studenten, och det var min Asienresa. Nu är den uppskjuten på obestämd tid och någon annan får leva min dröm. Vad mig befarar så skiter jag i allt tills jag kan åka nånstans, byta miljö.
Men med 84,90 kr på kontot blir det en seg höst ; )
Fast jag kommer nog på nåt ändå, det där med planer har jag blivit bra på, det blir väl så när man måste ha flera planer för varje tillfälle att hitta på nåt roligt..
Har hållt mig hyfsat aktiv sen jag kom hem, jag gör bara saker som jag tycker är viktigt. Och vad som är viktigt just nu är i min bok att ha kul, att hitta ett sätt att börja leva igen. Och att äta upp dom där kilona som rasat sen jag kom hem.
Så jag har inte fått gjort mycket mer än att träffa vännerna och Rasmus det senaste. Och familj och släkt. Och det är helt okej, för jag behöver inte så mycket mer just nu.
Och dessutom, Flogging Molly - The eastpak antidote tour, Trädgårn 13 november - Fjärde gången gillt!
Hej E! Äntligen är du tillbaka på "sidan". Härligt att du känner dig ganska ok. Vad gäller din dröm, så tänka på att det bara är du som kan "leva din dröm" så den finns kvar o den är bara din!!! :-) Kramar i massor Annika
Hej, jag hittade din blogg nyligen har följt din väg genom transplantationen för att se hur du reagerade och tyckte att det var. Min dotter som är 9 år fick ny märg av lillebror den 25 mars och det är svårare att förstå hur 9 åring upplever allt, nu fick jag även din syn på hur det var/känns. Tack för att du skriver av dig. Ta hand om dig nu,och du drömmen finns kvar:) Jag och barnen skulle åka till Egypten den 7 december 2007, den 4 december tar vi slutprover för att se om hennes leukemi var borta, det var den INTE så den 7 december sövdes hon istället för att sitta på planet. Men barnen sa: - Egypten finns kvar! Hur f-n kan 2 små barn tänka så, när jag var så besviken över att inte få ge dem resan som de så länge väntat på. Kram till dig/Maria
Skönt att höra att du är igång med sånt du gillar och mår bra av.
Ha nu en riktig "Flogging Mollyupplevelse" den 13:e!!!
Tänker på dig!
Kram
Anne
